Golfregler Förklaringar/Funderingar

Vad gäller om att undersöka bollens läge.
Ibland kan man ju hamna på ett ställe där man misstänker att det finns en trädrot eller en större sten under jorden där bollen ligger.
Får man då sticka ner exempelvis en peg för att känna efter?
Svaret är ja.
Och det gäller var som helst på banan (i bunker dock med restriktioner.)
Man måste dock vara försiktig. Har bollens läge på minsta sätt förbättrats när man varit där med pegen, får man den s k allmänna plikten (slagspel 2 slags plikt, matchspel förlorat hål).
Om bollen ligger i sand måste man då vara extra noga att inte platta till bakom bollen eller på annat sätt skapa ett bättre läge än tidigare.

Då var det dags för lite regelfunderingar.
Anta att du ligger på green på LE 14. Du har 3 m till flaggan som står långt till vänster nära sluttningen ner mot bunkern.
Du råkar putta lite för hårt och bollen rullar ner till ett besvärligt läge i bunkern.
Jag tror de flesta i detta läge skulle gå ner i bunkern och försöka ta sig ur så gott det går.
Den ilska man känner i ett sådant läge fördunklar ju dessutom omdömet så man tänker inte klart.
Det man här lätt glömmer bort är att man var som helst på banan kan ”ta lättnad med slag och distans”, dvs slå om från samma plats med ett slags plikt.
Det smartaste i den här situationen torde alltså vara att placera en ny boll på samma plats som man puttat från, lägga till ett pliktslag och slå en ny putt. (På green ska bollen placeras, i annat fall gäller det att droppa enligt regelboken.)

Svåra lägen i golf
Vi vet ju alla att ett dåligt slag, som dessutom ger ett svårt läge, kan bli orsak till ilska eller irritation, och att man då får svårare att tänka klart.
Vi skulle nog alla tjäna på att då stanna upp och erinra oss följande:
1. Man får var som helst på banan slå om sitt slag med ett slags plikt
2. Man får var som helst på banan utom i ett pliktområde förklara sin boll ospelbar med ett slags plikt
3. Man kan droppa utanför ett pliktområde med ett slags plikt
Att slå om ett slag kan kännas kostsamt eftersom man även förlorar distans. Men har man toppat ett kort slag in i en buske eller ner i ett vattenhinder kan det många gånger vara ett förnuftigt alternativ.
Att droppa sig ur ett svårt läge i stället för att chansa känns av någon anledning ofta svårt. Men innan man bestämmer sig för hur man vill göra med sitt nästa slag är det absolut lämpligt undersöka var bollen skulle hamna om man i stället väljer att droppa. Man måste då bestämma en referenspunkt som i fallet ospelbar boll är bollens faktiska läge och i fallet pliktområde är den punkt där bollen skar gränsen till pliktområdet. Utgående från någon av dessa referenspunkter har man sedan två alternativ:
1. Droppa inom två klubblängder (dock ej närmare hålet)
2. Droppa på flagglinjen (en linje från flaggan genom referenspunkten) och då får man gå hur långt bakåt som helst.
(Ligger bollen i bunkern och man vill droppa på flagglinjen bakom bunkern får man dock plikta två slag.)
När man sedan har bildat sig en uppfattning om vilket läge man skulle få vid en dropp blir frågan:
Hur sannolikt är det att jag kommer att ligga bättre till om jag chansar att slå i stället för att droppa?
Svaret på frågan varierar säkert beroende på om man är den obotlige optimisten eller den av tidigare misslyckanden tuktade realisten.
Men bara det faktum att man ställt sig frågan i stället för att omedelbart spela från det svåra läget torde innebära ett steg framåt.

Vad innebär det egentligen att droppa på flagglinjen?
Denna möjlighet har man ju när man hamnat i ett pliktområde och även när man förklarar en boll ospelbar.
I bägge fallen ska man utgå från en referenspunkt. I fallet ospelbar boll är det bollens läge som är referenspunkt. Är man i ett pliktområde är det ju i stället den punkt där bollen skar gränsen till pliktområdet som man får utgå ifrån.
Flagglinjen blir då en tänkt linje från flaggan genom den tillämpliga referenspunkten.
Finessen med flagglinjen är ju att man kan följa denna linje hur långt bak som man vill, vilket ibland kan resultera i ett mycket bättre läge än en droppning i sidled.
Tidigare var det möjligt att droppa en klubblängd i sidled från flagglinjen, men 2023 infördes en ändring, som innebär att man nu ska droppa exakt på flagglinjen (efter bästa förmåga). Den punkten där bollen träffar marken blir då centrum för ett lättnadsområde. Så länge bollen stannar inom en klubblängd från denna punkt är det en godkänd dropp. Det spelar alltså ingen roll om bollen hoppar en bit framåt, så länge som den inte hamnar närmare hål än det ursprungliga läget.

Det finns väl ingen som inte stiftat bekantskap med stenmuren framför sandområdet på Långe Jan hål 7.
Men efter vad jag har hört är det inte helt klart för alla att man får fri dropp om man hamnar intill muren.
Hur gör man då när man droppar? Först gäller det att hitta den närmaste punkten (ej närmare hål) där muren inte fysiskt hindrar sving eller stans för det tänkta slaget. Från den referenspunkten får man sedan droppa inom en klubblängd, men ej närmare hålet.
Vad händer då om bollen försvunnit in i muren?
Om alla är överens om att bollen måste finnas i muren får man fortfarande fri dropp enligt ovan. När man då ska hitta sin referenspunkt får man i stället för bollens läge utgå från den punkt där man bedömer att bollen passerade gränsen för muren.

Hur hanteras en situation där en spelare av misstag råkade stöta till sin boll inför en putt på green.
Spelaren la då tillbaka bollen och puttade från det ursprungliga läget utan plikt. Man var inte helt överens i bollen om detta förfarande var korrekt. Och när samme spelare dessutom hade lägst score av alla blev många engagerade i regelproblemet. Som flera säkert redan noterat finns just denna situation som regelfråga vid kiosken och det korrekta svaret är att spelaren gjorde helt rätt. Det är dock viktigt att notera att detta bara gäller på green. Råkar man rubba sin boll någon annanstans på banan ska man fortfarande lägga tillbaka den, men då får man ett pliktslag. Det finns dock några undantag.
Det blir exempelvis ingen plikt om man
– oavsiktligt sparkar eller trampar på en boll som man letar efter
– råkar rubba bollen när man tar bort ett flyttbart tillverkat
föremål (t ex en kratta)
– råkar rubba bollen när man markerar den, i de fall detta är tillåtet (t ex när man ska identifiera bollen eller när man ligger i vägen för en medspelare)
Att rubba bollen i andra sammanhang medför alltså i regel plikt. Ett mycket vanligt sådant exempel är att man lyfter bollen eller vrider på den i samband med identifiering utan att först ha markerat den. Någon kanske tycker att det är löjligt att man först måste markera bollen. Men golfens grundidé är ju att bollen spelas som den ligger, och tanken bakom regeln är förstås att man vill säkerställa att bollens läge inte förändras i samband med identifieringen.

Nu när ruffarna är saftiga kan man ju få rätt besvärliga lägen.
Jag vill då slå ett slag ( ) för den ofta försummade möjligheten att förklara bollen ospelbar.
Detta är tillåtet överallt på banan utom i ett pliktområde (oftast markerat med röda eller gula pinnar). Ligger man besvärligt till kan det alltså vara bra att åtminstone fundera på var bollen skulle hamna om man utnyttjar denna regel.
När man förklarar en boll ospelbar har man tre valmöjligheter, alla med ett slags plikt.
Alternativ 1: Som alltid kan man gå tillbaka och slå från bollens tidigare läge. Detta känns ofta inte bra, eftersom man ju förlorar distans också. Men det kan förstås vara vettigt om det tidigare slaget var väldigt kort.
Alternativ 2: Bollens nuvarande läge är referenspunkt och man får droppa inom två klubblängder, dock ej närmare hålet.
Alternativ 3: Man får använda sig av flagglinjen, dvs en tänkt linje från hålet genom bollen och obegränsat bakåt. Man väljer då en punkt bakom bollen på denna linje och droppar inom en klubblängd.
Med lite tur kan man då få ett så bra läge att det känns motiverat att betala med ett pliktslag i stället för att riskera ett misslyckat slag från tjockruffen eller annan tät vegetation.

Ibland följs ett misslyckat utslag av orden ”Jag dömer ut den”. Syftet är förstås att klargöra att man inte vill slå en provisorisk boll utan sätta en ny boll i spel och alltså slå sitt tredje slag på hålet i fråga.
När man slår ett snett utslag ställs man ju inför frågan om bollen kan vara förlorad eller inte. Tror man att bollen blir svår att hitta rekommenderas det att man slår en provisorisk boll för att slippa risken att behöva gå tillbaka och slå en ny.
Innan man slår den provisoriska bollen krävs det att man meddelar sin avsikt på ett sätt som inte kan missuppfattas. Gör man inte det så sätter man en ny boll i spel och resultatet blir detsamma som om man hade ”dömt ut” den. Att ”döma ut” en boll är alltså egentligen helt meningslöst. Om någon helt oväntat skulle hitta den ”utdömda” bollen innan man hinner slå en ny, är det ingenting som hindrar att man fortsätter att spela på den. Det är först när man sätter en ny boll i spel som den första bollen inte längre räknas.
Varför händer det då att man redan på tee bestämmer sig för att ge upp det första utslaget? Känslan är väl att man inte vill riskera att hitta bollen i ett omöjligt läge och tvingas spela på den. Därför avstår man från att slå en provisorisk boll.
Kan man då verkligen förlora något på att i detta läge slå en provisorisk boll?
Knappast. Hittas den första bollen blir förstås den provisoriska bollen oanvändbar, men man har ju fortfarande möjligheten att förklara sin första boll ospelbar. Om det inte är gynnsamt att droppa i sidled eller på flagglinjen, kan man ju alltid gå tillbaka till tee och slå sitt tredje slag. Och då har man ju inte förlorat några slag, men man har förstås förlorat tid.
Om å andra sidan den slagna provisoriska bollen ligger bra till och man inte är intresserad av att hitta den första bollen, kan man ju alltid skynda sig att sätta den provisoriska bollen i spel genom att slå på den igen.
(Hela detta resonemang gäller förstås inte om det första utslaget hamnat i ett pliktområde, som ju täcks in av andra regler.)

Stolpar och pinnar?
Röda pinnar (Pliktområde), Blå pinnar (Mark under arbete) och Blå pinnar med grön topp (Spelförbudszon) får man flytta på om de är i vägen. Men de ska givetvis återplaceras.
Vita pinnar (Out of bounds) får man aldrig flytta på, även om de är i vägen. Här får man bara gilla läget och i värsta fall förklara bollen ospelbar enligt regelboken.